Vanliga symtom på vattkoppor är ofta lindrig feber, trötthet och en allmän sjukdomskänsla i början av infektionen. Efter ett par dagar uppkommer kliande utslag som först visar sig som små röda prickar, ofta på bålen. Dessa utvecklas sedan till vätskefyllda blåsor (vattkoppor), som kan sprida sig till ansikte, hårbotten, armar, ben och ibland även till slemhinnor i mun, hals eller underliv.

Blåsorna vid vattkoppor kan vara mycket kliande. Efter några dagar spricker de, vätskan torkar och skorpor bildas – ofta i flera omgångar, vilket gör att utslagen kan finnas kvar under en längre period.

Hos barn är vattkoppor oftast en lindrig sjukdom och de flesta klarar infektionen utan komplikationer. Hos äldre barn, vuxna eller personer med nedsatt immunförsvar kan symtomen vid vattkoppor vara mer uttalade och ibland allvarligare.

Eftersom vattkoppor är en virusinfektion finns ingen läkemedelsbehandling som botar sjukdomen – kroppens eget immunförsvar bekämpar viruset. Behandling vid vattkoppor och egenvård fokuserar därför på att lindra symtomen och minska risken för komplikationer.

Vid vattkoppor rekommenderas följande egenvård och symtomlindring:

• Håll huden ren genom att tvätta med mild tvål och vatten för att minska risken för sekundära hudinfektioner.

• Klipp barnets naglar kort och försök undvika att klia på utslagen, eftersom det kan orsaka sår, infektioner och ärr.

• Vid klåda kan svala bad, mild tvål eller kylbalsam användas. Lindrande lotion eller antihistaminer kan hjälpa beroende på ålder och behov.

• Feber och smärta vid vattkoppor kan lindras med febernedsättande läkemedel som paracetamol. NSAID-preparat, till exempel ibuprofen, bör undvikas vid vattkoppor om inte läkare rekommenderat annat.

• Hos ungdomar och vuxna som insjuknar i vattkoppor kan antiviral behandling, till exempel valaciclovir, ibland rekommenderas för att minska sjukdomens svårighetsgrad.

Hos barn är vattkoppor oftast lindriga och kräver främst egenvård, medan vattkoppor hos vuxna oftare kan ge kraftigare symtom och behov av medicinsk bedömning.

Kontakta vården om:

• Barnet är under 6 månader eller om en gravid kvinna har exponerats för vattkoppor, eftersom risken för komplikationer då kan vara större.

• Utslagen vid vattkoppor blir infekterade, till exempel med var, kraftig rodnad eller tilltagande smärta.

• Febern överstiger 39 °C och varar i flera dagar, eller om barnet eller den vuxne får ny hosta eller andningsbesvär.

Tidig medicinsk bedömning vid vattkoppor är viktig för att minska risken för komplikationer, särskilt hos spädbarn, gravida och vuxna.

Efter att man har haft vattkoppor blir man i de flesta fall immun. Kroppen bildar antikroppar mot viruset, vilket gör att risken för att få vattkoppor igen minskar kraftigt.

Viruset (Varicella-zostervirus, VZV) försvinner dock inte helt ur kroppen. Det kan ligga kvar vilande i nervsystemet och vid senare reaktivering orsaka bältros längre fram i livet.

Risken för bältros ökar med stigande ålder eller vid nedsatt immunförsvar.