Herpes

Trygg medicinsk bedömning och möjlighet att söka vård vid herpes online

Vad är herpes?

Herpes är en vanlig virusinfektion som orsakas av herpes simplex-virus (HSV). Infektionen visar sig oftast som smärtsamma blåsor på eller runt munnen (munherpes, HSV-1) eller i underlivet (könsherpes, HSV-2). Herpesvirus stannar kvar i kroppen livet ut och kan återkomma periodvis. Utbrott triggas ofta av nedsatt immunförsvar, stress, förkylning eller andra påfrestningar på kroppen. Även om herpes inte kan botas helt, finns det effektiv behandling som kan lindra symtom, påskynda läkning och minska risken för smitta.

Hur smittar herpes?

Herpes smittar genom direkt hud- eller slemhinnekontakt med ett infekterat område. Smitta kan ske vid kyssar, oralsex eller samlag.
Både munherpes (HSV-1) och könsherpes (HSV-2) kan överföras även när inga synliga blåsor finns, så kallad asymtomatisk smitta, även om risken är störst vid ett aktivt herpesutbrott.

Vanliga symtom på herpes

Symtom på herpes varierar mellan olika personer. Vanliga tecken är:

Stickningar, klåda eller sveda i huden
Små smärtsamma blåsor som kan spricka och bilda sår
Rodnad och svullnad runt det drabbade området

Vissa personer får mycket milda besvär eller inga symtom alls, trots att de bär på herpesvirus.

Behandling och egenvård vid herpes

Herpes kan inte botas, men antiviral behandling kan:

lindra symtom
förkorta utbrottets längd
minska risken för smitta vidare

Vid egenvård är det viktigt att:

hålla området rent och torrt
undvika att röra vid blåsorna
tvätta händerna noggrant
vid behov använda smärtstillande läkemedel

Tidigt insatt behandling ger oftast bäst effekt vid återkommande herpesinfektion.

När ska man söka vård vid herpes?

Du bör kontakta vården om:

det är ditt första herpesutbrott
symtomen är kraftiga eller långvariga
blåsorna inte läker
du har nedsatt immunförsvar
du är gravid och misstänker herpes

Gravida ska alltid söka vård vid misstanke om könsherpes, då särskild bedömning kan behövas.

Immunitet efter vattkoppor och risk för senare besvär

Efter att man har haft vattkoppor blir man i de flesta fall immun. Kroppen bildar antikroppar mot viruset, vilket gör att risken för att få vattkoppor igen minskar kraftigt.

Viruset (Varicella-zostervirus, VZV) försvinner dock inte helt ur kroppen. Det kan ligga kvar vilande i nervsystemet och vid senare reaktivering orsaka bältros längre fram i livet.

Risken för bältros ökar med stigande ålder eller vid nedsatt immunförsvar.